Blodgrupperna
Blodgrupperna ärvs från föräldrarna. Grupptillhörigheten bestäms av ytmarkörer på blodkropparna. De huvudgrupper man talar om är A, B, AB och O.
Det är mycket viktigt att också göra en Rh bestämning; dvs. om man är Rh-positiv (man har Rh-faktor), eller Rh-negativ (Rh-faktor saknas). Ca 15% av Sveriges befolkning saknar det antigen (D) som kallas Rh-faktorn, dessa är Rh-negativa.
Vad innebär det för en gravid kvinna att vara Rh-negativ?
Om en Rh-negativ kvinna väntar ett Rh-positivt barn och dessa båda typer av blod blandas finns det liten (ytterst liten) risk att mamman bildar antikroppar (anti D) mot barnet. Detta kan då vid enstaka fall kan ge blodbrist hos barnet. Det är om barnafadern är Rh-positiv som även fostret kan bli Rh-positivt och ställa till det för sig själv och sina framtida syskon. Är fadern däremot Rh-negativ finns ingen risk för att barnet ska bli Rh-positivt.
Hur kan blodet blandas?
Störst risk att fostrets blod läcker ut till modern är det i samband med förlossningen. Men även vid fostervattensprov finns en viss risk att blodkroppar förs över till modern från fostret och det finns en viss risk även när det uppstår en blödning i moderkakan.
När modern får fostrets Rh-positiva blod i sitt blodomlopp aktiveras immunförsvaret och antikroppar bildas mot det främmande antigenet. Det är ungefär som vid en infektionssjukdom eller det fenomen som uppstår i samband med transplantationer om man inte varit noga med att hitta ett passande organ.
Dessa antikroppar förs sedan, från vecka 12-15, via moderkakan till fostret på samma sätt som många bra antikroppar som ska skydda barnet mot infektioner första tiden utanför livmodern. Det är bara det att dessa antikroppar ger sig på fostrets blodkroppar som för att försvara modern från obehöriga inkräktare genom att klumpa ihop fostrets blodkroppar.
Dock är det viktigt att poängtera att det är väldigt sällsynt att gravida faktiskt bildar antikroppar under pågående graviditet. Av alla Rh-negativa kvinnor är det bara en bråkdel, 0,10,5 procent, som är immuniserade vid sin första graviditet.
Denna risksiffra ökar till 10 procent om man varit gravid sex gånger.
Blodprovstagning
Genom att kontrollera mamman med blodprover kan man se om hon är immuniserad. Blodprov för att kontrollera blodgruppen görs oftast tre gånger under graviditeten på kvinnan. Det görs i v8-12 för alla samt v25 och v32 för Rh-negativa, så att man ska se att hon inte bildar antikroppar mot fostrets blod. Märker man att det finns antikroppar i blodet gör man ett fostervattenprov för att se om fostret attackerats av moderns immunförsvar. Är så fallet kan inget göras för att häva immuniseringen. Är fostret livsdugligt utanför livmodern mår det bäst av att födas fram, annars görs en blodtransfusion direkt i navelsträngen under ultraljudsövervakning. Men igen det är väldigt väldigt sällsynta tt det uppstår komplikationer.
När barnet är fött…
Barnets blodgrupp kontrolleras efter födseln. Om barnet är Rh-positivt och mamman Rh-negativ, ger man mamman ett så kallat immunoglobulin som ska skydda henne från att bilda antikroppar. Detta immunoglobulin brukar ges inom 3672 timmar efter förlossningen.
På så sätt skyddar man sig mot kompliaktioner vid en nästa graviditet.
18 oktober 2005