Niomanader.se I samarbete med Babyplan®
Du är här:

Senast uppdaterad, 25 juli 2018, Av michael

Fosterrörelser

De första fosterrörelserna brukar man känna runt halva graviditeten, runt vecka 18-22, om man är förstföderska och något tidigare om man är omföderska. En del kvinnor kan känna fosterrörelser redan i vecka 13-14 medan andra inte känner av dem förrän i vecka 26. Det är mycket individuellt och inget är rätt eller fel. Dessutom så inverkar barnets placering inne i magen, samt moderkakans placering, på när man känner av fosterrörelserna första gången.

I början kan det kännas som lite bubblor i magen eller kanske fjärilar eller små sprattlande fiskar. I början känner man oftast heller inte av bebisen varje dag. Det kan gå flera dagar, tom veckor, mellan rörelserna. Det i sig är inget konstigt eller ovanligt, om än lite läskigt så klart. Det beror på att bebisen fortfarande är så liten att den lätt kan hitta en ny favoritställning djupt inne i livmodern. Kanske sparkar den mot din rygg – då känner du den inte. Det är först efter vecka 26 som du bör känna av bebisen ett par gånger per dygn.

Efter en till två veckor övergår ofta de första försiktiga buffarna/kittlingarna till något tydligare knuffar.

Den första tiden är det inte ovanligt att man känner fosterrörelser några dagar och sen inga alls på några dagar. Det är helt normalt eftersom barnet inne i magen fortfarande har så gott om plats att det kan hitta en ny favoritplats längre in i magen.

Man brukar säga att man innan vecka 26 inte behöver känna av bebisen varje dag för att allt ska vara ok. Efter vecka 26 ska man vara mer uppmärksam.

Sparkar alla bebisar lika mycket?

Nej, antagligen inte. Bebisarna, liksom vi, beter sig olika. Det är små individer som finns därinne i magen. En del bebisar är riktiga utbrytarkungar och sparkar så att det gör ont, en del är lugna och stillsamma och känns knappt av alls. De flesta hamnar i mitt-i-mellan kategorin. Det finns inget som är rätt eller fel.

En del bebisar är vilda och andra lugna och man bör, istället för att lyssna för mycket på hur omgivningens bebisar har betett / beter sig, lyssna på sin egen bebis och försöka lära sig bebisens rytm och personlighet.

Dessutom är ju allt relativt. Vad en person anser vara ”mycket” rörelser kanske en annan kallar ”måttligt med rörelser” och en tredje person ”lite rörelser”.

Spelar moderkakans placering någon roll?

Ja, definitivt om du har den i framvägg (bukvägg) . En moderkaka i framvägg sitter som stötdämpare och kan effektivt ta bort udden av alla sparkar och göra att rörelserna känns mindre framträdande.

Mammor som väntar barn och som har moderkakan i framvägg brukar säga att deras barn känns ”lugna”. Bebisarna är kanske inte just lugna men känns som sagt mindre av pga av den dämpande moderkakan.

Fosterrörelserna är som tydligast mellan vecka 20 till 32. Barnet utför i genomsnitt 200 rörelser om dagen i vecka 20 och 375 rörelser per dag i vecka 32. Efter vecka 32 får barnet betydligt mindre plats i livmodern eftersom det fyller ut hela livmodern med sin kropp. Många kvinnor blir då lite oroliga för de ändrade rörelserna men det finns alltså ingen anledning till oro. Det handlar om platsbrist!

Från vecka 26 bör alltså man känna någon fosterrörelse var dag. Känner man inte fosterrörelser så bör man kontakta förlossningen så man få komma in på en undersökning för säkerhets skull. Om du lägger märke till någon betydande skillnad i barnets rörelser när du början närma dig förlossningen bör du underrätta personalen på mödravårdscentralen eller förlossningsavdelningen. Det gäller även mycket tydligare rörelser som kan vara ett tecken på stress eller för lite fostervatten.

Du bör omedelbart kontakta förlossningen om du inte känt några rörelser alls under en sextimmarsperiod om du börjar närma dig förlossningsdatumet. Lita alltid på din egen intuition och åk in för en kontroll om det känns som om något är fel – ingen kan avgöra detta bättre än du själv och ingen tycker att du är fånig för att du vill försäkra dig om att allt står rätt till. Mödravården och barnmorskorna är där för vår skull, inte tvärtom.