Livmoderns storlek ökar 6-8 ggr i storlek fram till sen graviditet. Den består av glatt muskulatur (kan inte kontrolleras med viljan) inbäddad i fibrös bindväv. Under de sista veckorna av graviditeten känner man av sammandragningar, vilket motsvaras av kontraktioner av muskulaturen i livmodern.
Livmoderhalsen, som består av fibrös bindväv till 85 % och bara till 10-15 % av glatt muskel, är under graviditeten fast och sluten. Några dagar innan förlossningen startar blir den mjuk (mognar) och vidgas till 2-3 cm innan värkarna startar.
Om utmognaden uteblir blir graviditeten överburen ( >2 veckor efter beräknat datum för förlossning).
Överburenhetskontroll
En överburenhetskontroll innebär att blodtryck, urinprov, CTG samt fostervattenmängd och barnets läge i bäckenet kontrolleras då du är i graviditetsvecka 42+0 på Specialistmödravården. En förlossningsläkare gör sedan, utifrån dessa kontroller och din hälsa, en bedömning när och på vilket sätt förlossningen ska sättas igång.
I de fall inga medicinska hinder föreligger och att allt ser bra ut, gör vi dessa kontroller varannan dag mellan graviditetsvecka 42 och 43. Igångsättning av förlossningen görs mot slutet av graviditetsvecka 43, dvs senast 43+0.
För dagbok
Det kan vara en bra idé att föra en dagbok över fosterrörelser.
Metoder att sätta i gång en förlossning
Om livmoderhalsen blir bedömd som mogen tar man hål på fosterhinnorna så att vattnet går samt kopplar ett värkstimulerande dropp.
Om livmoderhalsen blir bedömd som omogen använder man ett läkemedel som gör att livmoderhalsen blir mogen. Detta läkemedel ges lokalt i slidan eller i livmoderhalsen. Denna behandling kan behöva upprepas samma kväll eller nästkommande förmiddag. Behandlingen kan ta tid, ibland ett par dygn innan värkarbetet startar. När livmoderhalsen blir bedömd som mogen tar man tar hål på fosterhinnorna så att vattnet går samt kopplar ett värkstimulerande dropp.
18 juni 2004
