Om fostervattnet läcker ut genom fosterhinnorna mer än ett dygn innan den spontana förlossningen kommer igång kallar man det för för tidig fosterhinnebristning.
Detta är vanligast vid fullgången tid men kan inträffa när som helst efter vecka 24.

Om man misstänker att fosterhinnorna har brustit så är det viktigt med en slidundersökning så att man kan kontrollera fosterhinnorna (ibland beror läckaget på urininkontinens, vilket drabbar många gravida, eller på slemavsöndring från livmoderhalsen). Om slidundersökningen bekräftar diagnosen så undviker man vidare slidundersökningar eftersom undersökningarna i sig ökar risken för infektion. Dessutom ska kvinnan avstå från samlag och bad.

Om hinnorna brister innan vecka 34 försöker man oftast förlänga graviditeten tillsbarnet blir större och mer moget. Riskerna med en för tidig förlossning anses större än infektionsriskerna.